Jag har inte mått särskilt bra den senaste tiden och det är inget jag tänker ljuga om. Det finns dagar som jag har velat sjunka genom marken och bara försvinna, jag har gråtit mig till sömns, jag har gömt mig under täcket och önskat att allt bara var en mardröm. Det må låta löjligt, men det är så ärligt som det kan bli.
Men finns det något jag är bra på, så är det att bevisa att andra har fel. Jag vet att jag en dag kommer att vara lycklig och älska mitt liv. Då kommer alla de här åren inte spela någon roll längre. Hur mycket motgångarna än tär på mig och självförtroendet så vet jag också att de stärkt mig som person och gjort mig mer uppmärksam. Och det kan jag bara tacka alla motgångar för.

Ni vet då när man tror att man känner en person och tror att man vet dennes avsikter och därför öppnar man upp sig, berättar saker du aldrig hade sagt annars. Och sen visar det sig tillslut att personen är alltifrån man trodde att han/hon va. Ibland tar det en dag, ibland en vecka, ibland månader - eller varför inte ett år? Jag vet att det här är något som hänt alla någongång. Det känns lika konstigt varenda gång men man lär sig en läxa. "the less you care, the happier you'll be" är sant och jag tänker inte bry mig över spilld mjölk, då mjölk faktiskt inte är något jag gillar.
Jag hatar när folk ljuger för mig, det är det värsta jag vet, sen att man inte ens kan förklara sig själv, makes no sense. När det är om såpass onödiga saker också, då är det ännu värre.. I just detta fallet så bryr jag mig inte om själva sanningen, utan jag bryr mig om att man ljuger framför mig, det förstår jag inte. Men det finns bättre saker att lägga sin tid på än detta, bara riktigt, riktigt löjligt. Forget what I said, it don't mean shit now.

Nu när jag ser tillbaka på det - så ser jag det som en erfarenhet. Jag blev en erfarenhet rikare och jag ångrar ingenting som hände. Det hade sina bra och dåliga stunder, men det fick också mig att le alldeles för mycket ibland. Men om jag skulle göra om det idag om jag hade vetat hur det skulle sluta? Nej, det hade jag inte. Jag förlorade även en vänskap mitt i allt.

- Man lär sig något av alla relationer och det är aldrig bortkastad tid.